Shohoo!

Long time no see :P

Såg ett underbart klipp på youtube ikväll xD Jag fick länken till första delen av Paula via mejl, men andra delen var desto mer hilarious xD Klippet är en parodi på Harry Potter filmerna. Handling: Voldemort, Harry och Dumbledore strider på grund av att Harry bröt Voldemorts naglar. Alla är besatta av naglar - manikyr och sånt. Helt sjukt kul =) Och vilka "ljudeffekter" haha.

"Oh, could anybody give me some Aspirin, I'm dying over here!"
"Everything is frozen in time, I like to look at sand that's frozen in time"

"Oh, a sandangel, wii!!"

Nu har vi (mor) äntligen börjat sätta upp grinden på framsidan av huset. :O Vi har bott här i tre år nu och ännu har vi inte fixat med grind eller bytt ut staket. Men nu är vi på gång. Igår köpte mor hem virke, plintar och grovbetong. Idag har hon sågat brädor och vi har nu två hål klara för plintarna ("bara" två hål kvar). Mors semester börjar imorgon så hon är i full gång med trädgården. Tyvärr kan jag inte påstå att jag har gjort någon insats än. Men resten av hålen har jag tänkt gräva- så har man åtminstone gjort något. Och gräva är inga problem-lite tungt bara. Men jag föredrar det framför att mäta, såga och borra. Visst, jag valde alltid träslöjd istället för syslöjd under grundskoletiden. Jag sätter mig inte frivilligt ner med nålar och symaskiner (rysning). Jag vet inte hur många symaskinsnålar jag har knäckt, suck.

Men jag var dock inte mycket bättre på träslöjd. En gång skulle vi tälja skålar. Det dröjde ett tag innan jag upptäckte att min bänk var något nerblodad vid kanten, haha. Sedan har vi ju den där gången när jag och Pauline skulle lödda ihop en cykel på tekniklektionen (en miniatyr av ståltråd). Suck, jag har fortfarande ett brännmärke på handen xD Märket är visserligen vitt nu. Det räcker att kolla på när jag ska skära ut kärnhuset ur äpplen med en skalare. Alltså när äpplet fortfarande är helt. Heter verkligen det verktyget också skalare? Men i alla fall, jag försöker alltid att få med hela kärnhuset (det är ju meningen) men när jag kommer ut på andra sidan så är jag typ 1-2 cm ifrån hålet. Ögonmått, hah! Not. Men men, istället för att ha varit till någon ordentlig hjälp idag så tog jag fram häckasaxen. *Yay, look at me, I am Edward Scissorhands, wiiie!*

Några random bilder från trädgården =)

   
   

Imorgon är det Malmö med Paula som gäller :) Har ännu inte fått svar från Pauline om hon hänger med. Vi skulle egentligen till Möllevångsfestivalen nu i helgen, men nix det regnade. Ser framemot Malmö festivalen =) Har hört att de inte längre ska ha något på Möllan. Synd, det är det härligaste stället på kvällen. Bäst musik dessutom. Härligt att bara sitta ner med allt möjligt folk och flumma =) Wünderfull.

I want money :( Lovely things :)

Uppdatering angående kissen. :) Första veckan med kissen har gått väldigt bra! Lucky och "Morris" blev efter kanske en eller två dagar bekanta med varandra och "Morris" - om det nu är Morris (mycket mycket troligt ^^) - är riktigt kaxig mot Lucky. De blev snabbt på bushumör och förut retades alltid Morris genom att "riva" Lucky i häcken. Alltså, Morris låg i en fåtölj eller på ett bord och väntade in att Lucky skulle vända sig om så att Morris kunde hoppa på honom xD Det gör denna kissen också. Lucky blir alltid lika förvirrad haha. Det är en syn =)

Morris har aldrig varit innekatt helt och hållet. Han har alltid kommit in innan vi har gått och lagt oss. Nu börjar vi överväga att ha honom som innekatt permanent. Jag vet inte hur länge det kommer att hålla dock. Morris vill hela tiden ut, han hatar att gå i koppel och han avskyr att gå på kattlådan. Hm. Men men, det återstår att se hur vi gör.

 

Yia Sou!

Vi har nu haft hand om en kisse i ett dygn. Yes, den här katten som vi åkte till Oskarshamn för att kolla om det var Morris, ja han är hos oss nu. Det var länge sedan vi hade en katt i huset. Ett och ett halvt år sedan :O. Vi är rätt säkra på att det är vår Morris. Det vore konstigt annars. Men vem vet, alla har vi en dubbelgångare. Det är ändå rätt svårt att avgöra när det är vita katter. De har liksom inget särskilt kännetecken i pälsen. Helt vita ju. Det finns ju såklart andra kännetecken men det hade underlättat att kunna se de på pälsens mönster. Och om det nu inte vore vår Morris så tror jag inte att det vore några problem att ha kvar honom. Om han skulle tillhöra någon på Gotland så borde de väl ha hittat honom efter två år? Annars kommer de väl i kontakt med katthemmet som kan meddela att vi har en katt som skulle kunna vara deras... Katten vill säkert komma ifrån katthemmet dessutom.

Den här kissen "Morris" verkar i alla fall trivas väldigt bra hos oss. Han har besökt de flesta vrårna i huset förutom de i källaren och på vinden, han vräker ut sig på mattorna, äter och dricker normalt, vill hela tiden gosa och kela, smeker sig mot våra ben och han har lekt med alla möjliga snören som vi har här. Han tycker bäst om att ligga i våra knän och bli klappad, och han slickar och "gnager" på våra fingrar. Alltså, han biter ju inte. De på katthemmet sade att han var kelen så vi kan egentligen inte utgå ifrån om han verkligen kände sig hemma direkt eller om det bara är i hans natur att vara sällskaplig. Och om jag ska vara ärlig så reagerar han inte riktigt till tilltalsnamnet Morris. Men nu har det nästan gått två år så han kan ju ha glömt det. Och även innan vår Morris försvann så var han något nonchalant. Han var såklart kelen och sällskapssjuk men han var så mycket katt en katt kan vara - självständig och högfärdig haha. Han var verkligen inte den som kom när man kallade på honom - om han inte själv kände för det. Det är bara lite konstigt att han är så pass sällskaplig nu, men vem hade inte varit det om man hade levt ett år på gatan och sedan finna någon som ger en mat, tak över huvudet och uppmärksamhet? Och Morris kunde vara en riktig kelgris trots att han var lite högfärdig emellanåt.

Katten "Morris" har träffat Lucky, vår hund, två gånger idag. Vi har de på olika våningar för att inte skapa krig så att säga. "Morris" måste vänja sig först tycker vi. Första mötet gick ändå rätt bra men de möttes inte riktigt för "Morris" försvann ganska snabbt under mors säng. Det kom ju ändå in en fullvuxen hund (6 år) in i rummet. Lucky är i princip alltid väldigt stirrig av sig. Inte aggressiv och så, men stirrig och inte alltid lätt att tygla. Eller, han är väldigt glad av sig och vill hoppa mycket och nosa överallt. "Morris" fräste mot honom vid båda mötena, men Lucky blev lika rädd var gång. Fegis. Men jag tror nog "Morris" har övertaget på sätt och vis. Vår Morris hade det när han var här, och denna katten verkar också ha det. Men om "Morris" skulle springa så hade ju Lucky rusat efter honom, och hundar har ju jaktinstinkt. Dessutom är Lucky delvis och främst en border collie så han är ju en jakthund. Men vi håller oss till korta möten inomhus då och då. De borde ju vänja sig någon gång. Om "Morris" inte hade sprungit iväg vid båda mötena och om detta verkligen är vår Morris, så hade de kanske redan upptäckt att de redan känner varandra...

Om ni reagerar på att ni bara ser ett öra, så lurar inte era ögon er. Under året då katten "Morris" var hemlös fick han cancer i örat. Vita katter är extra känsliga för solljus och katten hade ju inte möjlighet att vara inomhus. Vår Morris har ju klarat 11 somrar utan bekymmer och veterinären och de på katthemmet sade att äldre katter som har fått cancer har haft och har bättre förutsättningar när det gäller solljus. Hursomhelst så var cancern elakartad så veterinären behövde operera bort hela örat. När hon gjorde det var det än så länge bara öronsnibben som var drabbad. Katten "Morris" verkar inte ha påverkats särskilt av att bara ha ett öra, eller alltså han beter ju sig som vilken katt som helst. Och det är lätt att se honom som vilken katt som helst trots saknaden av ett öra, och han är ju så lik Morris så man kan inte mer än gosa med honom. När "Morris" och Lucky kan vara i samma rum igen utan bekymmer så kommer jag kunna slappna av.

Återigen några bilder :)

Denna bilden är mycket gammal, säkert tio år. Men vi har en väldigt envis och nyfiken katt, suck.



Också en äldre bild, men härlig en.

Den vänstra bilden är gammal. Men "båda" katterna kör liknande stil.

Dessa två är ifrån idag (lördag).

  


Byebye!

Förresten! Här kan ni se en video ifrån katthemmet! Alltså katthemmet där katten som kan vara vår Morris har varit på. Katten är så otroligt lik vår på så många sätt. Mor och kvinnan från katthemmet har haft flera telefonsamtal och det är mycket som stämmer överens. Men fortfarande finns det tvivel och jag blir inte förvånad om vi kommer hem utan katt. Men det vore skönt att kolla upp det.

Hej hej!

Ikväll har det åskat och blixtrat. Tack och lov för det. Hela veckan har huvudet känt av det kommande ovädret- alltså huvudvärk. Förra veckan var det samma sak. Jag gick och väntade på ovädret en vecka och sen kom det på fredagen. Jag hoppas att den dova huvudvärken är villig att släppa nu när ovädret har passerat.

Imorgon är det lördag och dagen då vi ska åka till Oskarshamn har anlänt. Vi - jag, mor, min syster och två vänner till familjen - ska åka hit runt ett tiden imorgon. Mysigt med en liten (3 timmar) bilresa dit. Anledningen till att vi åker hit är för att vi ska möta en veterinär som just nu har hand om en katt. Katten kan möjligtvis vara vår. Katten har de senaste månaderna vistats på ett katthem på Gotland. För x antal månader sedan lade mor ut en efterlysning på Blocket.se på vår katt Morris och en kvinna som jobbar på katthemmet ringde strax därefter och berättade om en katt som de hade. Det är mycket som stämmer in. För mycket för att ignorera. Men oddsen är ändå låga. Om det skulle vara vår katt så har han åkt ändå från Skåne och till Gotland. Men vår katt var alltid för nyfiken och blev alltid inlåst i till exempel garage. Morris kan mycket väl ha hoppat in i en lastbil som skulle åka över till Gotland. Vi bor dessutom intill ett industriområde. Det skulle vara typiskt honom. Och vi har inte funnit några spår av honom här hemma och det har ändå gått snart två år. Jag har mina tvivel på om det verkligen är vår kisse och oddsen är nästan emot oss, men den främsta faktorn som jag lägger vikt vid är mors intuition. Mor och jag har skickat ut efterlysningar överallt, främst mor och hon har fått svar från några. Men detta svaret från Gotland har hon fastnat vid. Mor har en otrolig intuition och förmåga att söka och hitta. Och enormt tålamod och uthållighet. Om jag hade legat medvetslös eller mördad i en gränd i en av Greklands värsta slumområden så kan jag garantera att mor hade funnit mig. För några månader sedan blev mors bil stulen. Det tog henne inte lång tid att hitta den igen. Uppe i Avesta - Hedemora - typ Borlänge. En bit ifrån Skåne.

Jag hoppas att detta är vår kära kisse. Jag har inga högre förväntningar- jag är något likgiltigt ställd till det hela. Det är såklart wooow om det skulle vara Morris och det hade varit väldigt väldigt roligt. Men i och med tvivel så försöker jag se detta som en härlig utflykt. Jag har alltid tyckt om att åka längre resor i bil - härlig musik och sällskap och omgivningarna som passerar utanför fönstret. I och med att det är en så pass lång resa så vill jag inte tänka att vi åker dit för att hämta hem vår katt. Oddsen är höga att det inte är Morris och om det stämmer så har vi slängt ut en massa bensinpengar i onödan. Jag har dock lite ont i magen i och med att mor verkar vara väldigt övertygad om att det är han. Vi har inte jätte bra ställt med pengar, vi har inte riktigt tid att göra en sådan här resa och mor kommer bli riktigt besviken och kanske generad över att hon fick oss andra att tro att det var han. Dessutom så har hon vunnit biljetter till en Ulf Lundell konsert som är imorgon. Hon har alltid lyssnat på honom och så kan hon inte gå nu när hon faktiskt vann två biljetter. Vi kan inte skjuta på resan mycket längre. Vi hade kanske kunnat göra det tidigare men katten har behövt opereras och ta mediciner. Hans ena öra har varit infekterat. Nu har även veterinären erbjudit sig att ta hand om katten tills vi har kommit dit. Hon bor utanför Oskarshamn och det är lättare att ta sig dit än att åka över till Gotland. Det är väldigt få båtar som går dit och det är rätt dyrt. Men imorgon åker vi i alla fall och det kommer att bli en trevlig resa hoppas jag.

Ikväll har Pauline varit här. Mycket trevligt! =) Vi har bakat chokladbollar - med extra kaffesmak. Gottgott! Vi har mest flummat och snackat och haft det allmänt trevligt. :) Och det är bra att jag äter upp mig lite. Efter min Greklands-resa har jag tappat kilon verkar det som. Mor, min syster och mina två närmsta vänner är lite häpna över viktminskningen. En dag i Grekland stod jag och hängde upp tvätt på familjens balkong och efteråt tog jag ut kameran, och så såg jag mina armar i en av fönsterdörrarna. Haha, jag blev lite häpen själv. Jag undrade vart mina armar hade tagit vägen. Men men. Och det är inte konstigt i heller. Jag var där bara tre veckor, men första veckan gick jag ju på Bisolvon - medicin för att lösa upp slem i halsen - mitten av andra veckan blev jag sjuk och fick äta Imodium och dricka vätskeersättning. Tredje veckan var jag fortfarande sjuk och kunde bara äta bananer och knäckebröd från Lidl. Vatten från Lidl och vätskeersättning fick det också bli då och då. Panodil är en självklarhet. Så det är ju inte konstigt att jag har gått ner i vikt. Aptitet är det inget fel på så det är ingenting att oroa sig över. Jag äter upp mig. Jag har aldrig riktigt behövt eller brytt mig om vad jag äter eller om min vikt. På något sätt verkar det varken gå upp eller ner. När jag var yngre var jag dock rätt spinkig. Då hade jag knappt någon aptit. Men idag har jag inga problem med att äta, jag äter hela tiden haha. Nu kan jag dock - om jag drar in magen bara lite - spela "harpa" på mina revben, skämt å sido. Men jag ska äta upp mig och det kommer inte att bli några problem så länge jag inte blir sjuk igen. Mitt immunförsvar är kaputt. Två veckor konstant huvudvärk till exempel men den borde försvinna nu när ovädret har passerat som sagt.

Några bilder från när jag, Sara och vår far skulle fotografera lite på stranden i Ystad. Detta var innan jag åkte.

Jag och reflexskärmen. Jag och Sara underhöll oss medan far skulle sätta upp stativet.

Jag fotar såklart inte med brillorna på, lol.

Läskig närbild på mig och syrran. Ja, vi är syskon. Helt biologiska. Det är många som frågar om jag är adopterad. Men nix, helt klart biologiskt även om vi inte är lika. Jag har mörkt hår och "mörkare" hy efter mors släkt och Sara har fått sin blekare hy och sitt röda hår från fars. Så enkelt är det. När vi umgås med mors släkt borde min syster verka vara adopterad och när vi umgås med fars så borde jag se ut att vara adopterad. Jag och min kusin Maria däremot, för några år sedan, såg nästan ut att vara tvillingar haha. Min morbror (Marias far) kunde inte se skillnad på oss när han gick bakom oss. Ibland är det intressant att studera vilka drag människor ärver och hur lika eller olika familjemedlemmar och släktingar är.

Förresten, en bild från när jag hade hämtat min resväska efter flyget (åkte med två flyg från Grekland). Nu har jag äntligen anlänt i Danmark och i dörröppningen ser jag min syster och far. Wihiii!

Nu ska jag snart nanna kudden. Måste lyssna lite mer på musik haha. Det kanske blir att läsa lite fanfiction också. Bara en kort stund för jag måste bli piggare om dagarna.

Bästa låtarna idag:

Costa Nostra - Eldar
Charta 77 - Moral x 2
Buzzocks - Time's up
Buzzocks - Ever fallen in love
Dia Psalma - Efter allt (en "berättelse" som berör!)
Thåström - Om Black Jim
Strebers - Kärleksmissiler
Johan Antitila - Tack
Ebba Grön - Die Mauer
Sid Vicious - My way
Dia Psalma - Hon får

Hur många kan ha sett premiären av Harry Potter och halvblodsprinsen igår? Rätt många i alla fall.

Jag var i Malmö och såg den med min syster och några härliga vänner. Böckerna kan aldrig komma till sin rätt genom filmatiseringen men filmen är ändå bra i sig. För mig var det tre - fyra scener som utmärkte sig. En var såklart när Ron hade blivit doserad av en kärleksdryck. Scenen var komisk och till och med roligare än i boken. Rupert Grint fick en lite större chans att visa vad han går för som skådespelare och han återspeglade ju hela scenen utmärkt. Andra scenen som jag tyckte särskilt mycket om var den då Harry hade druckit av Felix elixiret för att kunna övertala läraren Slughorn att ge honom ett minne. Harrys repliker satt som handen i handsken, och samspelet med läraren gjorde scenen till en helt klart komisk scen. Vi här hemma imiterar fortfarande en och annan replik från denna scen. Den tredje scenen var i slutfasen, då Harry och Dumbledore hade begett sig till grottan för att hitta och förstöra en horrokrux. Jag tyckte om kemin mellan rektorn och eleven då Harry hade blivit räddad ifrån de levande döda varelserna i sjön. Dumbledore och Harry har verkligen ett starkt band och det vill jag se mer av i filmerna. Denna scen var därför viktig och bra gjord.

Så åk och se sjätte filmen :) By the way, här är en bild på en grupp som hade klätt ut sig i samband med premiären. Kul kul =) Jag fick lov att ta ett foto :)

En bild ifrån Malmö. Så skönt att vara tillbaka i denna härliga stad. Tyvärr får ni bara en häströv. Vi hade parkerat (satt oss ner) oss på en trappa på torget. Jag låg och slumrade ett tag (försöker återhämta mig) men så kände jag för att ta ett foto från denna vinkel. Haha, en röv blev det dock.

Idag har jag och Sara varit hemma hos far och Lotta. Det blev lite grillning, bad för de som kände för det, glass och hemmagjord chokladsås och några kubbomgångar. Mysigt. Vid ett tillfälle efter middagen somnade jag dock i deras soffa. Kanske inte så schyst, men gud vad härligt det var! Emelie (dotter till Lotta) hade sin pojkvän (Peter) här ikväll så det var trevligt att träffa honom för första gången :) Jag, Emelie och Peter spelade i samma lag under kubbspelandet. Vi blev mosade av våra motståndare. Och Emelie råkade träffa kungen vid fel tillfälle haha. Det är första gången det har hänt när jag har spelat. Men vi spelade fyra omgångar och vi vann ändå två gånger. Så helt mosade blev vi ju inte. Yay.

Några egobilder från idag.

   

Emelie och Peter i poolen. Peter har precis hoppat i.

Förresten, lyssna på dessa två (säkert jätte gamla) låtar =) Två grekiska artister och jag fattar inte ett dugg men de är båda väldigt bra!

Kali nichta (= godnatt)
 

Yia sou!

eller Hej! på svenska.

Är tillbaka i Sverige igen efter en kort tripp till Grekland. Javisst, jag skulle egentligen vara där fem veckor till men jag beslöt mig för att korta ner vistelsen där. Tre veckor är inte särskilt mycket men för mig känns det alldeles lagom. Från början var jag inställd på en månad, precis lagom för första resan utomlands, första jobbet och så. Men det var allt eller inget så två månader fick det bli. Men det gick igenom att jag åkte hem tidigare. Familjen vi bodde hos var oerhört generösa och trevliga och de förväntade sig inget av oss (men man har sin moral). Vi hade kunnat stanna en månad, två månader, ett år eller en vecka. De tyckte att det var synd att jag åkte, om jag ville fick jag sluta på jobbet men ändå bo kvar hos dem. Janni, mannen i familjen, envisades om att jag kunde ta ledigt en vecka och börja jobba igen när jag kände för det. Om det var de tidiga mornarna som bekymrade mig så kunde jag planera mitt schema utefter egen känsla och vilja. Snacka om en dröm för många. Deras jobb skulle inte påverkas av att jag åkte eller slutade tidigare eller så, vi är egentligen bara en bonus kan man kanske säga.

Men att jag bestämde mig för att åka hem tidigare berodde inte på jobbet. Jag kände mer att det var många områden som inte riktigt klickade. Det kändes inte helt rätt att vara här och leva någon annans liv. Det var inte Jag som var nere i Grekland. Jag vet inte vem det var. Men det var i alla fall inte rätt tid vid rätt tillfälle. Och två månader isolerad både materiellt och i mig själv hade blivit för mäktigt.

Men nu är jag hemma igen. Har ändå fått tre fina veckor i Grekland som jag minnas. Nu ska jag bara njuta och ta dagen som den kommer. Skolan börjar den 1 september så det finns gott om tid.

Jag hade förberett och tänkt ut vilka bilder jag skulle dela med mig av här, men självfallet har datorn kraschat. Yes, jag får inte längre igång datorn. I morse gick jag ner till en butik som säljer datorer och annat elektroniskt och mannen där var så snäll och berättade att vi aldrig skulle få igång datorn. Nice :P Eftersom jag har en Dell så kunde de heller inte köpa in reservdelar eftersom företaget inte säljer ut till butiker. Försäljaren kunde inte säga vad problemet var, suck. Det kommer att kosta 600 spänn för att bränna ner innehållet på en skiva. Hmm. Fast som tur är så har Elin fört in även mina bilder på sin hårddisk. Men hon kommer inte hem förrän om en månad. Fast den som väntar på något gott väntar aldrig för länge. Men ändå. Mor vill att vi ska ta med datorn till andra datortekniker. För säkerhetsskull. Dessutom så är denna butik som jag gick till rätt dyr. Jag hade tänkt gå till en annan men den var nedlagd och jag ville bara att de skulle ta en snabb titt på datorn. Det hade kunnat vara en knapp vi hade kommit åt eller kontaktfel eller något annat. Det kanske "bara" var att köpa en ny laddare. Men nu är det hela fucking datorn. Fast jag har egentligen förväntat mig något liknande. Allt går ju i sönder. Men det är surt att jag faktiskt satt med datorn på flyget från Thessaloniki. Då funkade den utmärkt och det hände inget med den efteråt. Men när jag skulle visa bilder för min far och syster på tåget från Kastrup så fick vi inte igång den. De mötte förresten upp mig på Kastrup (flygplats i Danmark) och så tog vi tillsammans tåget hem. Trevligt trevligt =) Men i alla fall, så runt fyra på eftermiddagen hade jag igång den men senare vid nio var den stendöd. Har försökt ladda den såklart, men laddaren funkar men den får inte kontakt med datorn. Försäljaren trodde inte att det var kontaktfel. Suck. Den höll i fyra veckor. Eller alltså den är begagnad, men jag fick den i studentpresent. Haha, just det, kom just på att jag har en dvd- skiva i datorn och den kommer jag inte få ut igen. Jag har inte haft problem med datorn tidigare men bara för att jag har varit utomlands för första gången så ska jag inte få mina bilder haha. Fenomenet Skratta eller gråta är som sagt ständigt i vår vardag. Men jag ska inte klaga, jag hade runt 400 bilder på ett minneskort som jag inte tagit bort än (Elin glömde att ta bort bilderna efter att hon hade lagt in dem på sin dator- hon är kanske synsk? :P). Där har jag ändå bilder från fabriken, en farm, huset vi bodde i och några övriga. Men det fanns så många andra bilder...från bergen till exempel. Den bästa utflykten vi gjorde var att vandra i bergen! Underbart! Vill göra om det hundra gånger om! Men men, resten av bilderna kommer om en månad antagligen... Hoppas.

Här kommer några bilder =)

Vi är på en farm i Kilkis. Elin mjölkar får.

Random pic. Hund som fanns på farmen i Kilkis. Man ska ju inte klappa djuren här men fotta kan man inte stå emot. Lite suddig tyvärr.

Katter

Pickupen. Första man ser klockan fyra på morgonen :P

Här bodde vi. I rummet till höger på ovanvåningen sov jag och Elin.

Lina. Modern i familjen. Härlig människa =) Nu är vi ute en kväll i Sindos (förorten som familjen bor i)

Sådana här trevliga meddelanden fick vi ;) Vi var ju ute mycket på kvällarna och kom hem sent.

Ett grekiskt kök :P I backarna ligger det ost. Suck ;) Man kan se en tavla ovanför fönstret. Den är vanlig i Grekland. Greker är väldigt religiösa. De är ortodoxer. Barn som pampisar - alla har symboler någonstans. I var bil jag har åkt i har det hängt ett kors eller något annat symboliskt vid backspegeln.

Grekiskt vardagsrum :P

Dimitri! =) Sonen i familjen. Barnen är så underbara hehe. Dotter heter Athina men jag har ingen bild på henne- förutom i den kraschade datorn. Här har jag och Dimitri spelat Finns i sjön xD Yes, jag var tvungen att lära honom detta kortspel haha. Lite knepigt eftersom det är väldigt få som kan tala och förstå engelska här. Dimitri är dessutom väldigt blyg. Men vi hade kul och han vann hehe.

Några bilder ifrån fabriken/mejeriet.

En termometer som möter humöret typ. Bara en kul sak. Jag, Elin, Nikos, Sakis och Gregory spenderade en helg (lör-sön) i Chalkidiki. En liten by typ. Vi sov över hos Gregory. Om man kollar på kartan så tillhör Chalkidiki de tre "benen". Har inte riktigt förstått det än. Men om man åker hit så är det främst för stränderna, utsikten, klubbar och barer. Strandliv helt enkelt. Lägger ut en bild på "benen" senare.

Nu får ni tolka bilderna själva. ;) Men på -nästan- allihop är vi i alla fall i Chalkidiki.

     (olivträd)
   

   

   

   

   

     (2: flyget från grekland till ungern, sedan var det från ungern till danmark; 3: Hemma i Sverige/Malmö igen! )

Några grekiska ord (dock inte med de grekiska teckena):

Hej= Yia sou

Ja= ne (snacka om att bli förvirrad ibland, deras JA låter nästan som våra NEJ)

Nej= ohi (h säger man mer som ett x-ljud, men det kan ha varit ett ch-ljud också. Minns ej)

God morgon= kali mera

God natt= kali nihta (ht här blir som ett ch-ljud)

Mygga= kounoupi (vi sade det hela tiden- Sindos - Myggornas herre typ, staden med flest mygg)

Malacka=skitstövel (så när vi pratade om mygg så menade vi kounoupi=malackas)

Ok= entaxi (t:et låter mer som ett d och e:et ska knappt höras)

Kom= èla

Gå= fige

Vad är klockan= Ti ora ine?

Hem= spiti

Hus= ktirio

Arbete= doulia

Sverige=Souidia

Jag älskar dig= s' agapo (det låter typ som 'segapo')

Jag hatar dig= se miso

Jag saknar dig= mou lipis

Jag behöver dig= se hriazome

Kram= agalia

Tack= euharisto (eu låter som f)

Varmt = zesti

Sol= ilios

Måne= fegari (och/eller selini)