Jag har tävling med mig själv. Jag ska minsann få boken Photography Theory färdigläst så fort som möjligt. Därför har jag satt igång snoozet på mobilen och den ringer var gång var 10:e minut. Så under 10 minuter ska jag läsa så mycket jag hinner och när tiden är ute kan jag återgå till att sitta vid datorn eller göra annat soft. Efter 10 minuter ringer alarmet igen och då ska jag börja läsa.

Jag vill verkligen läsa klart boken snart. Jag har precis börjat med den men de senaste böckerna babblar om samma sak om och om igen. Varför är fotografi en konst? Varför är fotografi INTE en konst? Fotografiet är dött och kommer aldrig att bekräftas som ett eget medium. Hur avantgardismen väckte liv till konceptkonsten... Ah jag blir tokig. Och alla författare/kritiker citerar ungefär samma kritiker i varenda essä. Robert Barthes och Susan Sontag är två ständigt återkommande personer. Som tur är har jag läst en essä var av dessa så jag kan ändå hänga med :/ Det mesta är egentligen rätt intressant men jag säger i lagom måtta får det vara.

Nej usch, om en minut ska jag läsa igen :P This book -is also- killing me softly...

Xoxo Jennifer