Picture-time...
Tjohoo!
Jag skriver kanske ett inlägg imorgon. En liten uppdatering... Men idag känner jag för att lägga in lite bilder som jag har tänkt lägga in men som aldrig har blivit av :P Yay. De flesta är ifrån Grekland, men några nya också... Förresten, det är ingen som glömmer att man kan förstora bilderna genom att klicka på dem? ^^ Synd annars, dessa är ju bara miniatyrer.
Dimitris och Athena, 10 och 9 år gamla. Nu sitter vi, barnen, jag och Elin, på bussen som ska ta oss till bergen. Det var en 3 ½ resa från Thessaloniki till byn Koukouli. I staden IΩannina var det bussbyte och en liten fikapaus som bestod av härligt goda pizzor. ^^ När vi hade satt oss på andra bussen så satt där en tant som pratade lite med Dimitris. Dimitris berättade att vi fyra kom från Sindos och att vi skulle åka upp till bergen över helgen. Jag vet inte vad han berättade exakt men när tanten vände sig om till gubben bredvid så gjorde hon genast korstecknet. Haha, ja, jag kan förstå henne! Två unga svenskor som inte kan språket ska resa över helgen med två "okända" barn under 10 och ingen kan kommunicera särskilt bra (det var kroppsspråk som gällde med barnen). På sätt och vis var barnen våra barnvakter xP De kunde ju resvägen utan och innan och de kunde grekiska. Vi var där väl mer som underhållning, såg till att de drack och åt, och som "skydd" haha.
Lill-Dimitris. Otroligt söt! Han var nog 1½ år. Dimitris är son till några vänner till familjen.
Ännu en bild på Lill-Dimitris ^^
Dimitris, Athina och Elin =) Vi har anlänt till Koukouli.
Lill-Dimitris mamma. Hon hette nog Ειρήνη, alltså typ Irene. Hennes namn betyder fred på grekiska. ^^
En pappa-dotter-stund :) A kodak moment ^^ Medan det bar hemåt efter en helg i bergen stannade vi till vid olika platser. Vi åkte ju bil hem med föräldrarna.
Okej, bilder på barnen fast det är ju bara två egentligen, bilder alltså. Jag tyckte att bilderna gav ifrån sig en sådan feel-good-känsla och det skadade inte att mixa dem lite.
Underbara Elin ^^ Haha, Elin sade att många av bilderna som vi är med på ser ut som vi är ditklistrade haha.
Bara en bild som togs i farten (som de flesta). När jag kollade igenom bilderna i datorn tyckte jag att pojken hade en sådan skön style att bilden blev lite av något extra oavsett hur dålig den egentligen är. ^^^
Koukouli-skylten :P Det fanns inte många vägskyltar i byn hehe. Detta var början och slutet av byområdet ;) Men en vacker utsikt :) (inte just nu kanske, för det är moln överallt och typ på varje bild)
Utsikt över byn. Alla hus och byggnader är gjorda av sten. Man sover med två överkast på nätterna haha.
En av broarna i byområdet. De var väldigt fina allihop. Minns däremot inte vad någon av dem heter...
Det finns såklart fler djur än dessa. Björnar, vargar, skorpioner... Bilden i högra hörnet (de grekiska inhemska korna) får mig att tänka på girafferna i inledningen av Lejonkungen :)
Vi passerade en lekpark i Koukouli. "Parken" kändes så övergiven och allt gav bara ifrån sig en lite kuslig känsla. Men lite kul var det ;) I samma park hade en blixt slagit ner i ett träd så att stammen hade en -lång- rak skåra. Pricksäkert...
Ah, flowers, what a great joy!
Den tredje bilden blev tagen på en gård som tillhörde ett hotell. Dimitris guidade oss igenom byn och vi träffade en del av människorna som bodde här. Kvinnan som ägde hotellet var väldigt trevlig och hon flyttade hit från England för 30 år sedan. Hon har en väldigt bred brittiska kvar. :) Jag kan räkna upp tre (udda) tillfällen som jag kände mig extra bra när jag var nere i Grekland. Eller tre "moments" haha. Helt udda moments.
1) Jag och Elin stod utanför Lidl i Sindos och drack nån Merdryck-liknande sak. Det var nog en dag under andra veckan. Jag hade länge velat att jag och Elin skulle sticka ut på egen hand och bara "vara". Vi hade sagt många eftermiddagar att vi skulle gå till något café på kvällen eller bara promenera runt i byn, men det blev inte av. Så därför när vi var på Lidl på egen hand kändes det som en befrielse och som om vi äntligen hade kommit till Grekland trots att vi var inne på andra veckan. Bara att gå till Lidl, en vanlig matbutik, på andra sidan gatan, kändes som en utforskning haha. Man vill ju ändå vara på egna fötter...
2) När vi mötte kvinnan som ägde hotellet. Hon kunde engelska, hon var ju britt, och det är något med den brittirska dialekten som gör mig varm inombords. Jag hade kunnat spendera en längre stund med henne just bara för den klara kommunikationen.
3) Ett väldigt odd moment! Det var sista dagen i Grekland, jag, Elin och Sakis var i Thessaloniki och satt på ett café. Klockan var ett på natten och jag gick in i baren och letade efter närmsta toalett (jag sa att det var odd). Caféet var väldigt fint och på ovanvåningen (det var här toaletterna var) var det en fin utsikt över gatan nedanför. I lokalen spelades det hög underbar musik. Efter toalettbesöket spelades låten "I want to know what love is" med Tina Arenas version. Det var denna låten, känslan att detta var sista kvällen, tanken på att jag skulle flyga själv dagen efter (som jag såg mkt framemot, första gången på egen hand menar jag) och att det var tomt i lokalen som skapade en sån feel-good-känsla. Jag hade ett superleende på läpparna resten av kvällen ^^) Var gång jag hör denna låten så förknippar jag den med Grekland hehe =) Underbart!
Lite souvenirer som jag köpte i Chalkidiki (eller överhuvudtaget). Egentligen är det sex snapsglas men onödigt att ta med alla. Jag kan verkligen inte använda mig av pengar när jag är iväg någonstans. Jag är livrädd att jag kommer handla upp alla pengar. Dessa souvenirerna köpte jag sista helgen och det var ett desperat försök att få med "något" hem och inte bara sand i skorna :P Blev nöjd till slut iaf. Åh just det, jag köpte två armband också.
Ah, det blev inte bara bilder, en del text också :P Men men, nu ska jag bege mig. Usch, bege mig till alla mina böcker som jag måste läsa - om genusperspektiv, transkulturell omvårdnad, omvårdnadsteorier, rättvise- och omvårdnadsperspektiv och mycket annat. Jag var back redan efter första veckan :/
/Jennifer