Nu är resväska fixad!

Tidigare var det "bestämt" att jag skulle få låna en resväska av Elins familj eftersom de hade två större, men idag visade det sig att den andra inte var tillgänglig. Jag har såklart en resväska här hemma, två på sätt och vis, men båda är för små för 2 månader. De är helt okej att använda för en tur till Sthlm (som är vanligast för oss) eller annan plats, eftersom det är ingen större panik om man har glömt att ta med något... I Sthlm bor vi ju hemma hos våra släktingar, och det brukar bara vara under en vecka. Men nu är vi ju på egen hand, i ett okänt land i två månader. Så då krävs det ju att man är mer noggrann med vad man tar med sig och vilket man inte får missa. Dessutom får man ju bara ha en väska med sig inne i kabinen och en i bagaget. Iih, jag har aldrig flygit en längre sträcka... max en timme... två gånger... och bara hem till någon jag känner och till områden jag känner igen. Men men, flyget är det minsta problemet.

Jag har i alla fall fixat en annan väska nu. Jag rusade först till Tradera och Blocket. Hittade två väskor på blocket som jag hade kunnat tänka mig. En fanns i Malmö och en i Helsingborg. Den ena kostade 300kr och var använd två gånger och den andra kostade 599kr fast väskan tillhörde nog ett set med väskor om jag förstod rätt. Det skulle förstås bli en rejäl fraktkostnad, förutom den i Malmö för dit är nära och bra att åka med tåg. I Helsingborg hittar jag knappt.

Till slut tog jag och ringde Nicklas, min äldsta kusin, och frågade om han skulle ut och resa något i sommar eller om jag skulle kunna få låna hans resväska. Idag kom han hem från Sthlm och för bara någon vecka sedan kom han hem från Kreta så jag tyckte att nu borde han ha rest färdigt... Nja, typ, han resor väldigt mycket... Men jag kunde låna hans väska så nu kan jag pusta ut på den punkten. Så lite pengar och så många utgifter...

Fan vad oron är enorm ibland, särskilt framåt kvällen/natten. Är riktigt ängslig över detta, mer än jag brukar vara, men det är ju ett steg ut i det okända. Nu är det min/vår tur. Det händer ju i ibland att orokänslor väller över en utan någon definierad orsak, tiden stannar bara till och man känner oro långt inne i märgen och i magen, det är vid dessa tillfällen man undrar hur man egentligen mår. Men nu finns det en självklar orsak. Men jag försöker tänka att allt löser sig. Nu ser jag nästan framemot hösten och högskolan. Att studera på högskolan direkt verkar helt tryggt och säkert nu i förhållande med att jobba utomlands. MEN det kommer troligtvis att bli skitkul! Och redan, utan att ha varit där, känner jag mig nästan som hemma. Asså när man får läsa och höra om Grekland.  All miljö och allt trevligt folk och trevliga kvällar... Men just nu är jag nog mest orolig över att känna hemlängtan. Resten tror jag kommer att gå bra, jobb, kommunikation, samarbete och så vidare. Men fan vad jag kommer att sakna allt och alla. Är så nära till tårar hela tiden. Men puh, jag tror att det är så här alla känner sig innan de åker iväg för att göra något liknande. Det hjälper inte att träffa vänner eller släkt för de berättar bara hur ledsna de är att jag åker iväg eller att de kommer att sakna mig enormt... Det är väldigt snällt sagt och på sätt och vis skönt att höra och jag kommer sakna dem något enormt jag med, men just nu blir jag bara mer och mer orolig av att höra det... Hemlängtan ju... Ah, jag försöker att inte tänka på det. Och jag har Elin, som har varit min bästa vän sen dagis. Vi har visserligen inte lika mycket kontakt idag men jag känner ändå att vi har en stadig grund i vår vänskap och när vi träffas känns den ibland lika stark som förr. Kan alltid prata om allt med henne.

En bild på mig och Elin från förskoletiden. Har ritat teckningen utifrån ett foto, och teckningen gav jag henne i julklapp förra julen. Elin ser lite större ut än mig på bilden, ett litet proportion-misstag från min sida. Och jag har tagit ett foto av teckningen så den ser något suddig ut. But still...




Här kommer några random bilder som har blivit tagna vid några random tillfällen. Bara för att det är kul att titta tillbaka på bilder...