Åter i Skåne!
Hoj!
Nu har man kommit hem igen efter en tredagarstripp i Stockholm. Jag och min syster kom hem runt åtta ikväll och sedan dess har tiden bara rullat iväg! Jag är rastlös och vet inte vad jag ska göra av min tid. Det kommer bara att rulla på och sedan är det helt plötsligt fredag! Neeej! Oron börjar komma! Jag tycker att den borde vara borta imorgon, för egentligen är det en evighet tills dess. Jag hoppas att det blir fint väder nästa vecka för annars kommer man ju inte ut och då kommer man gå å bekymra sig över allt möjligt. Jepp, jag måste hålla mig sysselsatt.
Har jag lyckas undvika bita på naglarna fram till studenten? Nix, naglarna lär aldrig bli långa haha. Skulle egentligen gått runt i vantar eller något bara för att lyckas. Hm...
Igår (5/6-09) tog min kusin Josefin, även kallad Jossan, studenten! Jag, min syster (Sara) och vår far var såklart där, och fars flickvän och två döttrar hängde också med. Jossan har gått naturvetenskapliga programmet med inriktning musik i Täby (i Stockholm). Det var en riktig bra dag! Kära kussen har tagit studenten! =D
Här kommer några foton från utsparken som jag har tagit:
Helt okej studentfirande =) Studenterna hade lite tur med vädret. Det var runt 10-13 grader, alltså rätt kallt i klänning och finskor, det kom även en regnskur precis innan utsparken började och det kom en efteråt, men solen sken under tiden de sprang ut! Det kan man ju kalla tur!
Jag är kanske sen ute, eller så gäller det bara vissa städer, t.ex. Stockholm, men nere i lilla Ystad har jag aldrig hört talas om "ölkrig" under studenten. De kallar det nog något annat, men det går i alla fall ut på att köpa flera burkar öl och efter att studenterna har sprungit ut och bytt om, så häller man ut ölen över varandra. Det är en tradition i Stockholm och något som nästan hade varit kul att införa här nere. Dock försöker jag göra studenten så oavancerad som möjligt. Jag ids inte med allt stök eller att fixa och dona med mat och servering och liknande. Att planera är inte min grej tyvärr. Det måste dock göras, suck.
Hur gick vår lilla färd upp till Stockholm? Denna fråga måste ställas eftersom vi ännu inte har kunnat åka upp hit med vår far utan att något krånglar och detta trots att det har gått 18 år. Gällande torsdagen så har man inte vetat om man ska ha skrattat eller gråtit.
Två missar:
1. Pågatåget är försenat. Jag och min syster är i vår hemort och far och flickvännen och döttrarna är i en mindre ort i kommunen. Vi konstaterar att vi inte hinner med tåget till Sthlm om vi ska vänta på detta tåg. Vi skulle alltså ha tagit ett tåg tidigare så att vi hade haft tidsmarginal. Jag var inte inblandad i planeringen dock, eftersom jag hade just då tillräckligt att tänka på gällande Grekland och skola. Vi löser detta genom att far ringer en taxi. Det är ungefär 10 minuters avstånd från orten vi bor i och till den far bor i. När taxin kommer har vi ungefär en halvtimme på oss att hinna med tåget. Taxichauffören kör otroligt nog faktiskt i 150km/h där det egentligen är 100. Så armarna hade väl domnat av lite på mig/oss efter färden. När vi kommer till stationen hinner vi precis till tåget då kontrollanterna är på väg att stänga dörrarna. De har liksom handen på stängningsknappen. Men vi kommer in i tåget i alla fall.
2. Efter drygt 10 minuters tågfärd upptäcker far att det fattas en vuxen tågbiljett. Vi går inte in på detta- det är "antingen skratta eller gråta"-fenomenet. Han fick i alla fall åka hela vägen och när vi kom fram till Sthlms central gick han och köpte en biljett som han skulle åka hem på under lördagen. Det fanns enbart tre platser kvar på det tåg som vi andra skulle ta och alla var första klass-biljetter. Men han köpte en sådan. Förutom övrig komfort så fick han en trerättersmiddag, men det svinet fick framför allt sitta vid samma bord som JOHAN GLANS! När jag fick smset råkade jag svära rakt ut i kupén jag satt i, haha. Men jag får nöja mig med att jag stötte ihop med honom på Triangeln i Malmö en gång och frågade om jag fick ge honom en kram, haha. Platsen utanför H&M på nedanvåningen blev sedan dess en hedrad plats.
Här kommer en bild tagen i april förra året (2009). Kan väl säga att bilresan hem från Sthlm inte blev lyckad haha, fast det var lite mysigt. Denna gång handlade det om kamrems haveri. Nice. Fick bärgas ifrån en ödslig väg i Gränna, Småland. Vi fick åka till Jönköping station och ta tåget därifrån. Men det var ju faktiskt lite trevligt, trots att "skratta eller gråta"-fenomenet var här igen. Som alltid haha. Det gör vardagen lite mer spännande. Haha, suck. Jag kommer vara gammal innan jag har varit ung.
Ni ska jag kila. Imorgon ska jag packa upp och tvätta mina kläder och det blir säkert en promenad med en eller två vänner.
Bye bye, Jennifer
Nu har man kommit hem igen efter en tredagarstripp i Stockholm. Jag och min syster kom hem runt åtta ikväll och sedan dess har tiden bara rullat iväg! Jag är rastlös och vet inte vad jag ska göra av min tid. Det kommer bara att rulla på och sedan är det helt plötsligt fredag! Neeej! Oron börjar komma! Jag tycker att den borde vara borta imorgon, för egentligen är det en evighet tills dess. Jag hoppas att det blir fint väder nästa vecka för annars kommer man ju inte ut och då kommer man gå å bekymra sig över allt möjligt. Jepp, jag måste hålla mig sysselsatt.
Har jag lyckas undvika bita på naglarna fram till studenten? Nix, naglarna lär aldrig bli långa haha. Skulle egentligen gått runt i vantar eller något bara för att lyckas. Hm...
Igår (5/6-09) tog min kusin Josefin, även kallad Jossan, studenten! Jag, min syster (Sara) och vår far var såklart där, och fars flickvän och två döttrar hängde också med. Jossan har gått naturvetenskapliga programmet med inriktning musik i Täby (i Stockholm). Det var en riktig bra dag! Kära kussen har tagit studenten! =D
Här kommer några foton från utsparken som jag har tagit:
Helt okej studentfirande =) Studenterna hade lite tur med vädret. Det var runt 10-13 grader, alltså rätt kallt i klänning och finskor, det kom även en regnskur precis innan utsparken började och det kom en efteråt, men solen sken under tiden de sprang ut! Det kan man ju kalla tur!
Jag är kanske sen ute, eller så gäller det bara vissa städer, t.ex. Stockholm, men nere i lilla Ystad har jag aldrig hört talas om "ölkrig" under studenten. De kallar det nog något annat, men det går i alla fall ut på att köpa flera burkar öl och efter att studenterna har sprungit ut och bytt om, så häller man ut ölen över varandra. Det är en tradition i Stockholm och något som nästan hade varit kul att införa här nere. Dock försöker jag göra studenten så oavancerad som möjligt. Jag ids inte med allt stök eller att fixa och dona med mat och servering och liknande. Att planera är inte min grej tyvärr. Det måste dock göras, suck.
Hur gick vår lilla färd upp till Stockholm? Denna fråga måste ställas eftersom vi ännu inte har kunnat åka upp hit med vår far utan att något krånglar och detta trots att det har gått 18 år. Gällande torsdagen så har man inte vetat om man ska ha skrattat eller gråtit.
Två missar:
1. Pågatåget är försenat. Jag och min syster är i vår hemort och far och flickvännen och döttrarna är i en mindre ort i kommunen. Vi konstaterar att vi inte hinner med tåget till Sthlm om vi ska vänta på detta tåg. Vi skulle alltså ha tagit ett tåg tidigare så att vi hade haft tidsmarginal. Jag var inte inblandad i planeringen dock, eftersom jag hade just då tillräckligt att tänka på gällande Grekland och skola. Vi löser detta genom att far ringer en taxi. Det är ungefär 10 minuters avstånd från orten vi bor i och till den far bor i. När taxin kommer har vi ungefär en halvtimme på oss att hinna med tåget. Taxichauffören kör otroligt nog faktiskt i 150km/h där det egentligen är 100. Så armarna hade väl domnat av lite på mig/oss efter färden. När vi kommer till stationen hinner vi precis till tåget då kontrollanterna är på väg att stänga dörrarna. De har liksom handen på stängningsknappen. Men vi kommer in i tåget i alla fall.
2. Efter drygt 10 minuters tågfärd upptäcker far att det fattas en vuxen tågbiljett. Vi går inte in på detta- det är "antingen skratta eller gråta"-fenomenet. Han fick i alla fall åka hela vägen och när vi kom fram till Sthlms central gick han och köpte en biljett som han skulle åka hem på under lördagen. Det fanns enbart tre platser kvar på det tåg som vi andra skulle ta och alla var första klass-biljetter. Men han köpte en sådan. Förutom övrig komfort så fick han en trerättersmiddag, men det svinet fick framför allt sitta vid samma bord som JOHAN GLANS! När jag fick smset råkade jag svära rakt ut i kupén jag satt i, haha. Men jag får nöja mig med att jag stötte ihop med honom på Triangeln i Malmö en gång och frågade om jag fick ge honom en kram, haha. Platsen utanför H&M på nedanvåningen blev sedan dess en hedrad plats.
Här kommer en bild tagen i april förra året (2009). Kan väl säga att bilresan hem från Sthlm inte blev lyckad haha, fast det var lite mysigt. Denna gång handlade det om kamrems haveri. Nice. Fick bärgas ifrån en ödslig väg i Gränna, Småland. Vi fick åka till Jönköping station och ta tåget därifrån. Men det var ju faktiskt lite trevligt, trots att "skratta eller gråta"-fenomenet var här igen. Som alltid haha. Det gör vardagen lite mer spännande. Haha, suck. Jag kommer vara gammal innan jag har varit ung.
Ni ska jag kila. Imorgon ska jag packa upp och tvätta mina kläder och det blir säkert en promenad med en eller två vänner.
Bye bye, Jennifer
Mottagna kommentarer
Trackback
